Reflektion Video och Redigering
Marcus Blomgren, Dig12
Lip-dub projektet
Denna uppgift gick ut på att hela klassen tillsammans skulle skapa en så kallad lip-dub video, vilket innebär en lång, oklippt sekvens där olika personer mimar till en låt. Projektet visade sig vara väldigt krävande, då det krävs oerhört mycket koordination under hela processen. Inte bara ska man synka 25 personers scheman, utan också ta sig an den mer eller mindre omöjliga uppgiften att dela upp arbetet rättvist mellan dessa. Självklart kommer någon göra mer än dom flesta, medan en annan kanske sjunker under radarn obemärkt genom projektet. Min roll i var först i planeringen, men eftersom det var tillräckligt med folk i den gruppen flyttade jag över till en spelroll i själva filmen. Jag blev tilldelade en rad med text som jag mimade till, ganska tidigt i låten, och skulle sedan förflytta mig till ett annat ställe i filmen. Där skulle jag dra en annan medan den personen mimade.
Allt som allt tycker jag vi fick ett väldigt bra flöde i hela filmen. Kollar man på äldre projekt så hade dom stora plakat och sådant, men vi lade mycket tid på övningarna för att få det att flyta på så bra som det gjorde i slutändan.
CC-projektet
På ett sätt var den här uppgiften svårast. Eftersom jag personligen spenderar mycket tid på att uttrycka mig audiellt genom musik, var det svårt att översätta det till ett visuellt språk. Videon består av ett antal creative commons klipp, samt egenkomponerad musik (så jag känner mig lite hemma). Tanken var också att det skulle vara vissa green screen effekter över regnscenen, men det fanns inte tid till det.
Jag vill inte påstå att jag är supernöjd med det här projektet. En del av den bördan vill jag dock lägga på Avid, som krångla exceptionellt mycket just under mina sessioner. Som en väldigt van klippare i Premiere sakanade jag också vissa funktioner. Dom finns säkert där, men jag ville till exempel dra ner ett klipp till 50 % uppspelningshastighet. I Premiere högerklickar jag på klippet, Speed and Duration, och sedan 50 %. I Avid använder man sig av Timewarp, som innebär att man måste matcha klippets FPS. Hade man spelat in materialet hade inte detta varit något problem, men nu har jag tagit klipp från någon anna-nstans, vilket (tydligen) innebär att det inte går att utföra det i Avid. Även om inte detta låter som ett enormt problem slukade det enormt mycket tid, och detta var bara ett problem av många. Men jag känner ändå att det inte är helt omöjligt att urskilja vad jag tycker om ämnet i fråga, så på så sätt är jag ändå nöjd.
Egna produktionen
För mig kändes detta som köttet i kursen, men även som den mest givande uppgiften. Här valde jag att skapa en video som reflekterar hur jag känner mig när jag diskar hemma. Idéen kom till mig en dag när jag, precis som i videon, gick in i köket där det såg helt kaotiskt ut. Då tänkte jag något i stil med ”Det här kommer vara skitjobbigt och jag kommer lida, så nu ska jag dokumentera processen och se om människor kan relatera”. Så istället för att direkt diska började jag skissa och kolla lite olika vinklar man skulle kunna använda och så vidare. Eftersom detta var ganska tidigt i kursen filmade jag med min iPhone, och gjorde ett utkast av hur det skulle kunna se ut. Utifrån utkastet skrev jag sen en lite mer detaljerade outline och treatment, varpå jag filmade fler scener (men använde även ett par ifrån utkastfilmingen). Senare kom jag på idéen att använda green screen för att kunna fasa in mitt huvud under den hektiska diskningscenen. Detta gjorde jag hemma genom att sätta upp en röd filt på väggen. I linje med Owens/Millerson (2013, s 263) rekommenda-tioner om vad man ska göra när man inte har tillräckligt med ljus, använde jag mig av min telefons ljus för att jämt ljusätta filten. Nu ville jag ju ha dom bilderna svartvita i bakgrun-den, men hade jag velat att mitt ansikte skulle se vanligt ut hade jag inte använt mig av en röd filt eftersom de röda tonerna försvinner.
Det ligger en tanke bakom de olika perspektiven som finns i filmen. För att ta ett exempel, den första scenen är filmad från golvet med glasspappret i förgrunden, och ett par ben kommer i bakgrunden. Enligt Block (s 29, 2008) fungerar då hallen som en vanishing point för att bedöma hur långt det är från benen till glassen, och därmed djupet i bilden.
Jag känner mig också manad att påpeka att jag tycker att videokvalitén faktiskt bidrar till den icke så positiva känslan som ska ligga över hela klippet.
I slutändan kan jag önska att jag väntade med att filma allting tills slutet, då jag har lärt mig väldigt mycket om allt. Jag filmade ju hela projektet med iPhonen, och det syns, men jag har senare laddat ner en app som har grymt många bra funktioner som inte den vanliga iPhone kameran har. Detta inkluderar ett flyttbart fokus, en bländare, val av upplösning och massa andra saker som gör att det ser väldigt bra ut. Jag blev till exempel konfunderad när jag skulle lägga in klippen i Premiere, eftersom den hela tiden behövde rendera klippen. Nu vet jag ju att man i början när man öppnar videoredigeringsprogram så väljer man den upplösning man har filmat i.
Denna produktion valde jag som sagt att göra i Adobe Premiere, eftersom jag har använt det programmet tidigare och planerar på att använda i framtiden. Färgkorrigeringen gjorde jag i After Effects, för att få bort de gula tonerna i filmen.
Källhänvisning
lock, Bruce (2008). The Visual Story- Creating the Visual Structure of Film, TV and Digital Media. 2th ed. New York and London: Focal Press.
Millerson, Gerald. Owens, Jim (2012). Videoproduction Handbook. 5th ed. New York and London: Focal Press.
Länkar till produktioner:
Egna produktion: http://www.youtube.com/watch?v=xpAxMnBHagA
CC: http://www.youtube.com/watch?v=MdsJL1Fj8N8
Lipdub:
fredag 8 november 2013
torsdag 7 november 2013
torsdag 31 oktober 2013
tisdag 15 oktober 2013
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)